ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200
Beställda guidningar: +358 (0)294 500 500 (mån-fre 9-15)

Studier till freskerna i Jusélius mausoleum

 

År 1898 fick arkitekten Josef Stenbäck i uppdrag att planera ett mausoleum som affärsmannen, bergsrådet F. A. Jusélius i Björneborg ville resa för att hedra minnet av sin dotter Sigrid som hade avlidit något tidigare.  Mausoleets huvudsakliga dekor i form av fresker och glasmålningar planerades av Akseli Gallen-Kallela och freskerna i entrén av Pekka Halonen. Stenbäcks tanke var att temat i mausoleets dekor skulle vara ’dödens seger över kroppen och andens seger över döden’.

Huvudmotiven i Gallen-Kallelas bildsekvens varVår, Bygget, Höst, Undergången, Vinter och Vid Tuonela älv. Gallen-Kallela målade dessutom motiven Paradiset och Kosmos på kapellets dörrar och använde växtornamentik och trädmotiv i övrig dekor. Kapellets ursprungliga fresker från 1903 har förstörts. Kapellets nuvarande fresker som blev färdiga 1939 är gjorda av Gallen-Kallelas son Jorma utgående från faderns skisser.

Vår (1903), tempera och olja

I studien till fresken Vår beskrev Gallen-Kallela barndomen och ungdomstiden. Mitt i verket står en ung man med benen stadigt isär siktande uppåt med ett armborst. Bredvid honom står en yngre flicka och pojke som hänfört följer med skjutandet. Som modell för arbetet använde Gallen-Kallela sina egna barn Kirsti och Jorma. Längst till vänster står en ung kvinna klädd i svart konfirmationsdräkt. Hon har vänt barndomen ryggen och stiger nästan ut ur målningen. Den unga kvinnan luktar på en vitsippa hon har i handen, men hon blickar samtidigt in i fjärran. Gallen-Kallelas svägerska Anna Stina Slöör stod som modell för kvinnan. Målningen domineras av försommarens friska grönska och i bakgrunden har konstnären målat ett insjölandskap från Sääksmäki.

Bygget (1902), tempera och olja

Motivet i verket Bygget är ett stugbygge som har tolkats som en skildring av vuxendomen. På en central plats i målningen står en halvfärdig, traditionellt knuttimrad stomme till en stuga där stockarna som radats på varandra bildar diagonaler som går till vänster och till höger. Intill stommen sitter en ung mor och ammar en 3-4 år gammal pojke som får den bröstmjölk hans avlidna yngre syster skulle ha haft. I målningens högra hörn hugger fadern inskärningen i en stock för stugknuten med yxa. Bakom stommen ser man farfar i dödens skepnad som hjälper till genom att borra ett hål för en tapp i en annan stock. I bakgrunden syns återigen landskap från Sääksmäki, denna gång en stenig sved som uppe till höger gränsar till en sjö. I målningen har Gallen-Kallela kombinerat verkligheten så som han sett den i Karelen och i Björneborgstrakten.

Vid Tuonela älv (1903), tempera och olja

I Gallen-Kallelas freskserie slutar personernas vandring vid Tuonela älv. I verket beskrivs en grupp förtvivlade människor som köar för att gå ombord på en båt som skall föra dem till dödsriket. En del av dem som väntar på sin tur på stranden klär av sig, andra stirrar bara tomt framför sig. I bakgrunden simmar Tuonelas blodröda svan på det mörka vattnet och följer med händelserna. Som modeller för målningen använde Gallen-Kallela ortsbor: en gammal man från Björneborg, en gumma från Ruovesi med huckle och käpp och längst fram en flicka som lider av tuberkulos. Han målade också av sin mustaschförsedda konstnärsvän Pekka Halonen mitt i gruppen samt sig själv längst till höger. I motsats till de andra är konstnärens egen gestalt ännu rak i ryggen och mitt uppe i arbetet med en murslev i handen. Han blickar mot höger, tillbaka mot det liv han levat.