ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200

R.W. Ekman: Kejsar Alexander II förklarar ståndslantdagen år 1863 öppnad, 1863–65

 

Ekmans målning är en sällsynthet i Finlands konsthistoria. Det exceptionellt stora verket skildrar en minnesvärd händelse, öppningen av ståndslantdagen den 18 september 1863 i kejserliga palatset i Helsingfors, d.v.s. i det nuvarande Presidentens slott. Motsvarande lantdag hade senast hållits för över 54 år sedan, i Borgå 1809. Lantdagen var den första under autonomins tid, och det var då som storfurstendömet Finland förvaltningsmässigt blev en del av Ryssland. Öppningen som hölls 1863 i Balsalen (nuvarande Spegelsalen) var alltså den andra lantdagen. Därefter sammankallade kejsaren lantdagen med 3–5 års mellanrum.

Målningen skildrar en stor del av de representanter för de olika stånden som deltog i lantdagen. Målningen är ett sällsynt dokument och ett mycket precist porträttgalleri av tidens mest inflytelserika personer och märkesmän.

Senaten beställde målningen av Ekman till priset av 3000 rubel. Kontakt­person var senator Johan Vilhelm Snellman. Av korrespondensen framgår att var och en som ville ha sin bild på målningen ålades att leverera ett fotografi av sig själv till Ekman, och dessutom fick Ekman ett fotografi av själva salen samt reseersättning för resan till lantdagen. Användningen av fotografier visar den dokumentariska utgångspunkten för målningen. Ekman har inte eftersträvat ett speciellt helgjutet måleriskt grepp utan har försökt skildra deltagarna så att de går att identifiera, inklusive ordnarna och de små detaljerna i klädseln.

Utifrån målningen gjordes också en litografi där de avbildade deltagarna i lantdagen, d.v.s. de manliga personerna, är förtecknade. Kvinnorna som bevittnar händelserna uppe på läktaren har däremot till stor del förblivit oidentifierade. En del av dem har kunnat namnges med hjälp av jämförande studier av foto­grafier och klänningar. Till höger på läktaren står t.ex. Aurora Karamzin i violett klänning.

En intressant detalj är också det finska lejonvapnet bakom takkronan. Vapnet har med avsikt delvis dolts, men har ändå placerats ovanför det ryska vapnet på tronbaldakinen.

Verket tillhör Finlands ridderskaps och adels samlingar och är permanent placerad i Riddarhuset.