ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200

Pressmeddelande: I Ateneum öppnas en internationell utställning som fokuserar på det symbolistiska landskapsmåleriet
15.11.2012

 

Utställningen 52 själar - symbolismens landskapsom öppnas i Konstmuseet Ateneum visar ett stort urval lyriska, mystiska och sinnliga naturtolkningarfrån 1880-talet till 1910-talet. Bland de 52 konstnärerna som är med på utställningen finns stora mästare inom världskonsten såsom Vincent van Gogh, Claude Monet, Paul Gauguin, James McNeill Whistler, Piet Mondrian, Edvard Munch, Paul Signac och Wassily Kandinsky. Dessutom visas konst av mindre kända konstnärer såsom Eugène Carrière, James Ensor och Georges Lacombe. De finländska konstnärerna representeras av Väinö Blomstedt, Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela, Hugo Simberg och Ellen Thesleff.

Utställningen, som producerats av Ateneum, Van Gogh-museet i Amsterdam och Skottlands nationalgalleri, är den första omfattande internationella presentationen av det symbolistiska måleriet. Kuratorerna är de kända konstexperterna, Richard Thomson professor i konsthistoria vid Edinburghs universitet, och den franska konsthistorikernRodolphe Rapetti, som forskat i symbolismen. För utställningeni Ateneum ansvarar amanuens Anna-Maria von Bonsdorff och utställningens arbetsgrupp. Osmo Leppälä står för utställningsarkitekturen.

Konstverk till utställningen har bl.a. lånats från Musée d’Orsay i Paris, Tate-museet i London, MoMA i New York, Munch-museet i Norge och Museet för rysk konst i S:t Petersburg. Dessutom har konstverk lånats från betydande privatsamlingar i New York, Paris och Italien.

DET SYMBOLISTISKA LANDSKAPET OCH UTSTÄLLNINGENS TEMAN

Symbolismen var ett viktigt fenomen i den europeiska konsten 1880-1910. Den kännetecknades av fokus på känslor och stämningar, en extatisk strävan efter andlighet och ett stort intresse för mytologier. Symbolismen var inte en stilriktning, utan snarare en inställning och ett synsätt. Den var delvis en motreaktion mot industrialismen och materialismen som fick konstnärerna att rikta blicken mot de inre världarnas rikedomar i stället för den yttre verkligheten. Bildkonstnärer, poeter och kompositörer inspirerade varandra, och växelverkan mellan konstarterna blomstrade.

Landskapet var ett idealiskt motiv för symbolisterna. Solens pulserande livskraft, stormens vrede och skymningens mystik är upplevelser som alla känner till och kan leva sig in i. Naturen och dess element var som ett råmaterial som konstnärerna bearbetade för att uttrycka vissa sinnesstämningar.

För finländarna är utställningen en fortsättning på utställningen Vardagens hjältar, som presenterade den internationella naturalismen och som visades på Ateneum i början av 2011. Även 52 själar – symbolismens landskap knyter Finlands konsthistoria till de internationella strömningarna genom ett betydande internationellt samarbetsprojekt. En omständighet som möjliggjorde utställningen är Ateneums starka partnerskap med Van Gogh-museet i Amsterdam och Nationalgalleriet i Skottland.

EN FÖRSVINNANDE IDYLL

De symbolistiska konstnärerna var intresserade av gamla mytologier men beskrev också de jordiska paradis de funnit eller sett för sin inre syn. Många av dem flydde den moderna världens materialism och sökte sig till antikens mytiska Arkadien, där det rådde fred och allt stod i harmoni med den omgivande naturen. Tempelruiner och sagolika människoskepnader hänvisar till förlorade civilisationer och andas längtan till en oskuldsfullare tid. Målningarnas dramatiska och ståtliga landskap betonar människans litenhet inför naturen.

NOCTURNE

Populära teman bland konstnärerna var nattliga landskap och kvällsskymning. Mörkret upplevdes som ett gränstillstånd, där det vanliga landskapet blir hemlighetsfullt och till och med skrämmande. Den mjuka skymningen lindar in landskapet i sitt stilla hölje och skapar en känsla av mystik. Stämningarna från den romantiske kompositören Frédéric Chopins Nocturner (komponerade under 1800-talets första hälft) fortlever och kan höras i pianomusiken, i Eino Leinos poesi och i många av de landskap som målades i slutet av 1800-talet. Det nattliga nordliga sommarlandskapet upplevdes som magiskt.

DET FÖRTROLLADE LANDSKAPET

Vi har alla haft starka naturupplevelser och förknippar vissa stämningslägen med vissa sorters landskap, naturfenomen och tider på dygnet. För symbolisterna erbjöd landskapet en utmärkt möjlighet att uttrycka känslor och sinnesstämningar. Ett av de populäraste motiven var skogen, dess sagolika förtrollning, vilda urkraft eller ogenomträngliga dysterhet. I synnerhet många nordiska konstnärer målade otillgängliga ödemarker, berg och sjöar, ofta i avsikt att betona sin nationella identitet eller personliga kontakt med naturen.

KOSMOS – LIVETS PULS och DRÖMMENS LANDSKAP

Den snabba utvecklingen inom vetenskapen påverkade även starkt konstnärerna. Charles Darwin hade 1859 ruskat om grunderna för den vetenskapliga världsbilden i sitt verk Om arternas uppkomst, medan Louis Pasteurs bakterieforskning gav nya och revolutionerande insikter i mikroorganismernas värld. Den nya kunskapen om människans ursprung, evolutionen och världsalltet visade att människosläktet bara utgjorde en liten del av ett enormt kosmos. Konstnärerna avbildade den ständiga rörelsen och livsströmmen i världen och dess oupphörliga förändring och kretslopp. Ett av de centrala motiven var solen som representerade den kosmiska energin, de högre krafterna och enheten i allt levande.

Psykologin blev under 1890-talet en beaktansvärd vetenskapsgren och vidgade kunskapen om människosinnet och det undermedvetna. Speciellt Sigmund Freuds tankar om drömmarnas betydelse, sexualiteten och döden inspirerade många konstnärer. Symbolisterna avbildade sina inre syner och drömmar, såväl mardrömslika skräckbilder som poetiskt färgade uppenbarelser från andevärlden.

DE TYSTA STÄDERNA

Inflyttningen från landsbygden till städerna accelererade under slutet av 1800-talet överallt i Europa. Industrialiseringen förändrade de historiska städerna och förvandlade dem till den moderna världens ståtliga metropoler kryllande av liv. De symbolistiska författarnas motreaktion var att beskriva övergivna ödestäder. Också bildkonstnärerna målade drömlika, nostalgiska och spökaktiga stadsvyer från bland annat Brügge och Venedig – mörka gator utan fotgängare där tiden tycktes ha stannat.

TILL EN MYSTISK VÄRLD

Växelverkan mellan olika konstgrenar var en viktig sak för symbolisterna. Målningarna innehöll ofta referenser till musik, och i kompositionerna betonades formens och färgernas harmoni. I början av 1900-talet blev många konstnärer intresserade av teosofi och sökte det andliga, vilket i sin tur ledde till ett mer avskalat och abstrakt uttryck. I sitt viktiga manifest ”Om det andliga i konsten” (1911, på svenska 1921) förenade Wassily Kandinsky färg, känsla och musik: ”Färgen är en klaviatur… Konstnären är den spelande handen som sänker sig än över den ena tangenten, än den andra och orsakar skälvningar i själen.”

*****

52 själar - symbolismens landskap
16.11.2012-17.2.2013

Presentation av konstnärerna: www.ateneum.fi/sv/52-själar

Konstmuseet Ateneum Brunnsgatan 2, 00100 Helsingfors, www.ateneum.fi
Öppettider: tis, fre 10-18; ons, tors 10-20; lör, sön 11-17, måndagar stängt
Biljetter till utställningen 52 själar: 15/13 euro, fritt inträde för under 18-åringar.
Förhandsbiljetter: Lippupalvelus verksamhetsställen och webbutiken www.lippupalvelu.fi

Ytterligare information: informationschef Marja Istala Kumpunen, tfn 050 555 3551, mik@ateneum.fi

*****

Ateneums huvudsamarbetspartner är Helsingin Sanomat, HOK-Elanto och KPMG.