ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200

Paul Gauguin

 

Paul Gauguin (1848-1903) hör till den franska postimpressionismens viktigaste konstnärer. Han var en föregångare som utvecklade det syntetiska målningssättet med betonade konturlinjer och jämna färgytor och påverkade kursändringen inom det samtida måleriet. Gauguin tröttnade på den västeuropeiska livsstilen och flyttade till Tahiti 1891. I målningarna från de tropiska öarna avspeglas den idealistiska tanken om det ursprungliga sambandet och harmonin mellan människan och naturen. Han skildrar naturens överflöd och växelverkan mellan naturen och människorna som smälter in i det färgmättade landskapet.

Gauguin föddes i Paris men tillbringade en del av sin tidiga barndom i Lima i Peru, en erfarenhet som kom att prägla honom för resten av hans liv. Han tjänstgjorde i handelsflottan och reste mycket innan han fick jobb som börsmäklare på mäklarföretaget Bertin i Paris.

Efter börskraschen 1883 blev Gauguin målare på heltid.  Försöket att kombinera konstnärskarriären med familjelivet misslyckades, och han lämnade sin hustru och sina fem barn och flyttade till Pont-Aven i Bretagne år 1886. Följande år reste han och Charles Laval till Martinique via Panama. År 1888 återvände han till Bretagne, där han arbetade tillsammans med Emile Bernard och utvecklade sitt ”syntetiska” sätt att måla, vilket först kom till uttryck i Visionen efter predikan (Jakobs kamp med ängeln). Senare samma år besökte han Vincent van Gogh i Arles.

Gauguins arbeten beskrevs som ”symbolistiska” av Albert Aurier år 1891, samma år som konstnären gav sig iväg på sin första resa till Tahiti. Gauguin återvände ännu till Paris och undervisade också de finska konstnärerna Väinö Blomstedt och Pekka Halonen. Han reste tillbaka till Tahiti 1895 och tillbringade sina sista år på Marquesasöarna.