ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200

Jens Ferdinand Willumsen

 

Willumsen (1863–1958) anses vara en förnyare av den danska konsten, även om han under en stor del av sitt liv bodde i Frankrike. Den mångsidiga konstnären behärskade suveränt flera konstnärliga uttrycksmedel. Efter sin symbolistiska period tillägnade han sig småningom ett expressionistiskt uttryck.

Willumsen föddes i Köpenhamn och studerade till arkitekt vid Tekniske Skole innan han blev inskriven vid Det Kongelige Danske Kunstakademi år 1881. År 1885 lämnade han akademien för att studera för P. S. Krøyer vid Kunstnernes Studieskoler.

Willumsen hade sina rötter i naturalismen och han influerades av Pierre Puvis de Chavannes och Jean-François Raffaëllis arbeten. Under sin vistelse i Paris åren 1890–1894 blev han intresserad av symbolismens förenklande, dekorativa metod, och speciellt av syntetismen som Paul Gauguin och hans krets representerade. Precis som dessa konstnärer experimenterade Willumsen även med keramik, skulptur och träsniderier.

Vid mitten av 1890-talet började Willumsen småningom bli främmande för den franska symbolismen och närmade sig i stället germansk estetik och etik. Liksom Edvard Munch och Ferdinand Hodler var Willumsen fascinerad av metafysik och fokuserade på existentiella frågor och naturens krafter i sin konst. Willumsen var föga uppskattad under sin livstid, men de verk som han skapade under sina nomadiska resor i Europa och i USA – innan han permanent bosatte sig i södra Frankrike år 1916 – gjorde honom berömd efter hans död.