ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200

Historia om Presidentens slott

 

Presidentens slott har en historia som går tillbaka till tidigt 1800-tal. Det var då den anspråkslösa trästaden Helsingfors inledde sin förvandling till empirestad och Östersjöns pärla. Bakgrunden till förvandlingen var den katastrofala branden 1808, som resulterade i att bara stenhus fick byggas i Helsingfors centrum. Ombyggnaden av stadskärnan fick fart när Finland efter kriget 1808–1809 blev en autonom del av kejsardömet Ryssland och Alexander I utsåg Helsingfors till huvudstad i storfurstendömet Finland. De nya byggnaderna skulle bli högklassiga och storstilade.

KÖPMANSHUSET

År 1814 ritade arkitekt Pehr Granstedt ett ståtligt hus för den förmögne handels­mannen och skeppsredaren J.H. Heidenstrauch. Första våningen i den tre våningar höga byggnaden, det nuvarande Presidentens slott, reserverades för handel. Den andra våningen planerades som bostad åt Heidenstrauch. Tredje våningen var indelad i hyreslägenheter. Byggnaden blev färdig 1820 och hann vara köpmannahus i 17 år, ända tills byggnaden köptes av Kejserliga senaten för Finland och blev de ryska kejsarnas Finlandsresidens år 1837.

KEJSERLIGA PALATSET

Köpet av köpmannahuset föregicks av ett planeringsarbete som fortgick i många år. Det fanns förslag om att bygga ett kejserligt palats bland annat på Observatorieberget, i östra delen av Esplanadparken och på Skatudden. På kejsarens befallning avstod man emellertid från ett nytt palatsbygge och köpmannahuset byggdes om för kejsarens behov. Ombyggnads- och utbyggnadsritningarna gjordes av Carl Ludvig Engel, arkitekten som skapade det karaktäristiska empircentrumet i Helsingfors. I flygelbyggnaden uppfördes balsal, matsal, kök, rum för palatsets personal samt en grekiskkatolsk kyrka.

I första våningen fanns personalbostäder och personalkök, i andra våningen fanns kejsarens representationsrum och kejsarinnans rum. Matsalarna, balsalen och kyrkan var två våningar höga. I tredje våningen låg kejsarens rum och härifrån kunde man också nå ett litet utsikts­torn. För inredningen av palatset förlitade man sig huvudsakligen på helsingforsiska hantverkare. Vissa finare möbler och armaturer importerades från S:t Petersburg.

TRONSALARNA OCH PLANERNA FÖR ETT KUNGASLOTT

Balsalen byggdes om till kejsarens tronsal inför lantdagens högtidliga öppning 1863 (numera Spegelsalen). År 1907 byggdes en större tronsal (numera Rikssalen) med förhall efter ritningar av arkitekt Jac. Ahrenberg. Efter inbördeskriget planerade man att göra byggnaden till slott för den blivande kungen av Finland. Man började kalla byggnaden för ”slott” och hann delvis rentav inreda byggnaden för ändamålet.

PRESIDENTENS SLOTT

När den unga republiken hade etablerat sitt statsskick byggdes byggnaden om till Presidentens slott år 1919–1921. Centralvärme drogs in 1938. De sista grundliga ombyggnads- och renoveringsarbetena gjordes i början av 1970-talet.

Som bäst pågår en utförlig renovering som beräknas ta två år i anspråk. Det största ombyggnadsarbetet består i att förstärka husgrunden som är i dåligt skick. Dessutom moderniseras hustekniken. Ytorna renoveras och byggnadens tillgänglighet och säkerhet förbättras. Presidentens slott renoveras för att motsvara dagens krav,
med respekt för byggnads- och kulturhistoriska värden.

 

LIV I SLOTTET

Presidentens slott har under sin historia använts för många olika ändamål. Under första världskriget var slottet krigs­sjukhus, och under ryska revolutionen var byggnaden huvudstab för det ryska militär- och arbetarrådets exekutiva kommitté. Under inbördeskriget 1918 inkvarterades de tyska och senare de finska truppernas stab i huset. Efter kriget hade Finlands utrikesministerium sina lokaliteter i slottet.

De flesta av våra presidenter har bott i Presidentens slott. K.J. Ståhlberg med familj flyttade hit strax efter det första presidentvalet 1919. Under Ståhlbergs tid ordnades slottets första självständighetsmottagning som eftermiddags­mottagning. Också presidenterna L.K. Relander, P.E. Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti och J.K. Paasikivi med makar
bodde i slottet under sina ämbetsperioder. Mannerheim föredrog att bo på Ekudden, och hit flyttade senare också
Urho Kekkonen och fru Sylvi Kekkonen.

När Kekkonens ämbetsperiod tog slut bodde president Mauno Koivisto och fru Tellervo Koivisto i Presidentens slott under nästan hela Koivistos tid som president, ända tills de flyttade till den nya tjänstebostaden Talludden. President Martti Ahtisaari och fru Eeva Ahtisaari samt president Tarja Halonen och professor Pentti Arajärvi bodde på Talludden.
Idag är Talludden president Sauli Niinistös och fru Jenni Haukios hem.

Presidentens slott är säte för officiella statliga tillställningar och representation. Här finns också republikens presidents kansli och presidentens arbetsrum.