ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200
Beställda guidningar: +358 (0)294 500 500 (mån-fre 9-15)

Helene Schjerfbeck: Konvalescenten, 1888

 

Helene Schjerfbecks (1863–1946) Konvalescenten fick ett ytterst kontroversiellt mottagande när den gjordes. Målningen presenterades under en tid då realismen var ett dominerande diskussionsämne inom bildkonsten. En del ansåg att målningen var för realistisk medan andra tyckte den inte var tillräckligt trovärdig.

Enligt tidningen Uusi Suometar hade Schjerfbecks tidigare verk alltid ” … förefallit styva och samtidigt påfallande ’stereotypa’.” I tavlorna har det funnits en avsiktlig ’brutalitet’ som samtidigt har stått i konflikt med konstnärens ofta sentimentala motiv. Skribenten konstaterade att ”Allmänheten anser att denna tavla av fröken S är ’för realistisk’. Vi kan emellertid inte stöda en sådan uppfattning eftersom vi anser, att om det är något fel med tavlan så är det just att den inte är tillräckligt realistisk: målningen har inte karaktären av enkelhet, utan där finns kanske snarare konstgjord virtuositet.”

Tidskriften Finlands kritiker ansåg å sin sida att målningens sjuka barn föreföll oäkta, ” … det sjuka barnet ser fingeradt ut”. Ett rufsigt hår och talgiga ögon är inte nog för att barnet ska ge ett sjukligt intryck. Skribenten skulle hellre ha sett ett barn som tillfrisknat och med all kraft satt och trummade med fingrarna mot bordsskivan. Enligt skribenten är det sjuka skönt endast när det väcker medlidande, men i detta fall föreföll sjukdomen inte äkta eftersom man avsiktligt hade maskerat ett friskt barn så att det skulle se sjukt ut, ”vi finna hos barnet endast tendensiöst maskerad helsa”. Därför var verkan av motivet plågsam trots dess tekniska förtjänster. Det är intressant att i frågavarande recension skrevs av Fanny Churberg, en av den finländska konstens pionjärer.

”…det sjuka barnet ser fingeradt ut. Ett rufsigt hår och talgiga ögon äro icke nog att gifva utseende af sjukdom. Och hvarföre just sjukdom? Ett friskt barn hade väl allra sett, ett friskt barn hade trummande på af alla krafter. Det sjuka är skönt endast då det väcker medlidande, men här tro vi ej på sjukdom, emedan vi finna hos barnet endast tendesiöst maskerad helsa – alltså heller intet medlidande. Oaktadt dess tekniska förtjenster är således verkan af detta motiv plågsamt.

Konvalescenten kom till Finlands Konstförenings samlingar och därifrån till Ateneum 1888. Föreningen betalade inte det pris på 1000 mark som Schjerfbeck begärde, utan prutade ned priset med 20 procent. I dagens pengar betalade man något under 4500 euro för målningen.