ti, fre 10–18 | ons, to 9–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200

Giuseppe Pellizza da Volpedo

 

Pellizza da Volpedo (1869–1907) hörde till den unga italienska konstnärsgeneration som under det sena 1800-talet – alldeles som kollegerna i Frankrike – särskilt fördjupade sig i återgivningen av ljuset och arbetade utifrån den nya divisionistiska färgteorin. Förutom att eftersträva intryck av ljus lyfte Volpedo ofta fram humanitära eller sociala aspekter.

Pellizza föddes i Volpedo i regionen Piemonte i Italien. Han lärde sig grunderna i teckning i en skola i Castelnuovo Scrivia, och studerade senare måleri vid l’Accademia di belle Arti di Brera i Milano. Han fortsatte sina studier vid akademierna i Rom och Florens och besökte världsutställningen i Paris 1889. Inledningsvis arbetade han inom gruppen Macchiaiolis veristiska stil (ital. verismo>vero = det sanna), men omkring 1895 blev de symbolistiska influenserna allt tydligare.

Pellizza da Volpedo drogs också till socialistiska idéer och år 1901 färdigställde han sin stora målning Det fjärde ståndet (Museo del Novecento, Milano) som han hade arbetat på i tio år. Målningen är numera hans mest kända verk och har blivit en symbol för progressiva och socialistiska ideal i Italien och hela Europa. I konstnärliga kretsar ledde den ändå inte till det erkännande Pellizza hade hoppats på och djupt desillusionerad bröt han kontakten med många av de konstnärer och författare han hade korresponderat med. År 1906 fick han officiellt erkännande när staten köpte hans målning Solen till Galleria d’Arte Moderna i Rom. Hans hustrus plötsliga död år 1907 ledde till en svår depression som slutade i självmord.