ti, fre 10–18 | ons, to 10–20 | lö, sö 10-17
Information: +358  (0)294 500 401
Växel: +358 (0)294  500 200
Beställda guidningar: +358 (0)294 500 500 (mån-fre 9-15)

Albert Edelfelt

 

Albert Edelfelt (1854-1905) hör till Finlands mest folkkära konstnärer, och han hörde till de första av våra målare som också blev kända utanför landets gränser. Edelfelt var dessutom en tungviktare inom konstpolitiken. Hans konst präglas av förhållandet till två länder: Finland och Frankrike, och i Frankrike i synnerhet Paris. I landskapsmotiven har Finland en framträdande position – här är det den nordiska naturen och det nordiska ljuset som spelar huvudrollen.

Albert Edelfelt föddes i en adelsfamilj i Borgå landskommun. Hans utveckling följdes och understöddes av många samtida stormän, som J. L. Runeberg och Zachris Topelius. Trots gynnsamma förutsättningar var Albert Edelfelts konstnärsväg inte alldeles lätt – på grund av faderns tidiga död fick han ta ansvaret för familjens ekonomi, som nu var beroende av hans framgång som konstnär.

Edelfelt studerade på Finska Konstföreningens ritskola och på universitetets ritsal under ledning av Adolf von Becker. Sina studier utomlands inledde han på konstakademin i Antwerpen. Han fortsatte sedan 1874 på École des Beaux-Arts i Paris, där han var elev till Jean-Léon Gérôme. Edelfelt studerade och arbetade också i Ryssland och blev medlem i den ryska konstakademin.

Edelfelt fick erkänsla för sitt historiemåleri, men han lämnade det snart för att övergå till att måla efter naturen. Han hörde inte till de radikala förnyarna av konsten utan valde att följa konstens mittfåra. Porträtten upptar en stor del av hans produktion. Edelfelts målningar från hemtrakten Haiko och hans återgivning av det nordiska ljuset väckte uppmärksamhet på Parissalongen.

Edelfelt spelade en betydande roll i det finländska konstlivet. Han understödde unga konstnärer och hade en nyckelroll som kommissarie för den finska konstpaviljongen på världsutställningen i Paris 1900. Tack vare honom fick Storfurstendömet Finland, som då var en autonom del av Ryssland, uppträda med en egen paviljong på utställningen.