Ateneums turnerande samling

Maria Wiik: Kardande flicka, 1883. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Kirsi Halkola

Folk

Under 1800-talets sista decennier byggde man i Finland upp en idealbild av folket. Bönder och borgerskap avbildades i romantikens anda.

Scenerna var ofta arrangerade men tyder också på ett intresse för etnologiskt material såsom dräkter och föremål.

Med historiska målningar ville man däremot beskriva sådant som hade hänt i det förflutna såsom krig och bemärkta personers liv. Konstnärerna blev rentav uppmuntrade till att göra historiemålningar, men behållningen blev magrare an förväntat. Däremot hade man fullt upp med porträtt, för visst var det ju viktigt att personer som ur landets synvinkel ansågs viktiga förevigades med porträtt.

Alexander Lauréus / Kalaset hus pastorns och Lappläger

Alexander Lauréus (1783‒1823) målade flera verk med dans som tema. Målningen tar fasta på harmonin och på allmogens värdighet och välstånd. Den romantiskt skönmålade bilden av allmogelivets naturlighet och renhet bygger delvis på upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseaus idéer, och man vet att Lauréus kände till dem.

Som representant för romantikens konst var Lauréus intresserad av stämningseffekter som uppnåddes med hjälp av ljuset, och han är särskilt känd för sina skildringar av eldsken. Stämningsskapare har varit viktigare för konstnären än etnologisk exakthet. Lauréus besökte veterligen aldrig själv Lappland även om han avbildar dess folk vid en lägereld i sitt verk.

På grund av bristen på organiserad utbildning kunde Lauréus inte få yrkesmässig konstundervisning i Finland. En gemensam insamling gjorde det möjligt för honom att börja studera på Kungliga konstakademin i Stockholm 1802. Där lyckades han med tiden bli medlem av konstakademin och uppnådde titeln hovmålare. Med stöd av ett sexårigt resestipendium gjorde han studieresor först till Paris och senare till Rom. På sina resor ägnade han sig mest åt att skildra folklivet. Lauréus karriär avbröts av en plötslig febersjukdom som drabbade honom i Rom. Då befann han sig mitt i en aktiv skaparperiod och var som konstnär på väg att utvecklas i mera realistisk riktning. Efter Lauréus död höjde Finska Konstföreningen honom till förebild för den finska målarkonsten.

Kreeta Haapasalo spelande kantele i en bondstuga

Kring kantelespelaren på Robert Wilhelm Ekmans (1808–1873) målning har en samling andäktiga lyssnare samlats. Förutom husfrun lyssnar de unga herrskapskvinnorna och deras barn till musiken, liksom den piprökande soldaten och fiskaren som reparerar sina nät. Tonerna har också fångat husets dotter som pysslar vid kärlskåpet och den täljande pojken på golvet.

Kantelespelaren Kreeta Haapasalo var en känd folkmusiker. Under nödåren på 1860-talet livnärde hon sin familj som vandrande kantelespelare och runosångare. Den bildade klassens intresse för det finska folkets rötter gjorde henne mycket populär. Kreeta Haapasalo sågs som en sinnebild och tolk för den gamla Kalevalatraditionen. Genom henne kände man sig få en omedelbar kontakt med den ursprungliga, äkta finskheten.

Ekman hade utbildat sig på konstakademin i Stockholm. Hans produktion präglas av ett omättligt intresse för det finska folkets historiska öden och liv. Efter resor till Frankrike och Italien återvände Ekman för gott till Finland 1845, och var fram till sin död överlärare för Åbo ritskola som grundades 1846. Konstnärens stora men ofullbordade dröm var att illustrera nationaleposet Kalevala.

Ekmans folklivsskildringar fick ett gott mottagande. Bilden av den kantelespelande kvinnan återspeglar en idealiserad bild av det finska folket och de kulturella band som oavsett samhällsklass band det samman. Enigheten och sämjan framhävs av den tryckta bilden av den älskade kejsaren, Alexander I, som betraktar scenen från väggen.

Hihuliterna

Tyko Sallinen (1879–1955) var en viktig finsk expressionist och experimenterande konstnär, rentav en konstens rebell. Han lät sig bland annat inspireras av fauvismen när han utvecklade sitt frodiga uttryck, och i början av 1910-talet använde han sig av en målningsteknik med en tjock, gipsartad grundering och en målad yta som gav ett söndervittrat intryck.

Tyko Sallinen var grundaren av Novembergruppen. Sallinens palett började liksom många andras domineras av grå, blå och bruna nyanser med influens bland annat från den internationella kubismen. Motivkretsen var emellertid ofta vardagligt finsk: folk och landskap. Målningen Hihuliterna utställdes på gruppens utställning i Ateneum i 1918. Beskrivningen av religiös hänryckning och extas anses höra till konstnärens centrala verk.

Eero Järnefelt: Sommarnatt med måne, 1889. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Antti Kuivalainen
Landskap

Under romantiken i början av 1800-talet började man uppskatta naturen på ett nytt sätt. I konsten ville man förmedla naturvyernas skönhet och storslagenhet.

Fanny Churberg: Sved, landskap från Nyland, 1872. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, saml. Ahlström. Bild: Finlands Nationalgalleri / Jukka Romu
Ateneums turnerande samling

Utställningen visas i Rovaniemi konstmuseum 6.1–23.4.2017 Uleåborgs konstmuseum 13.5–17.9.2017 Kuopio konstmuseum 6.10.2017–4.3.2018

Pressmeddelande

Ateneums projekt Finland 100 har nått en stor publik runtom i landet

Konstmuseet Ateneums projekt Finland 100 har fört Ateneums älskade konstverk till 14 museer runtom i Finland från Mariehamn till Enare. Utställningarna Historier inom finsk konst – Ateneums turnerande samling och Klassiker på turné 2017 har sprängt museernas besökarrekord. Ateneums verk har inte turnerat i…

Läs mera
På Instagram

Öppettider

ti, fre 10–18
ons, to 10–20
lö, sö 10–17
må stängt

Biljettförsäljningen upphör 30 minuter före museet stängs.

SÄRSKILDA TIDER

Inträdesavgifter

Normal avgift 15 €
Nedsatt avgift 13 €
Under 18 år gratis
Med S-Förmånskortet 14 €

Biljettförsäljningen upphör 30 minuter före museet stängs.

Nedsatta avgifter och betalning
Kontaktuppgifter

Kaivokatu 2, 00100 Helsinki 0294 500 401 ainfo@ateneum.fi

Tillgänglighet

Våra dörrar ska stå öppna för så många som möjligt.

Tillgänglighet
Fråga om beställda guidningar

mån-fre kl. 9-15 +358 294 500 500

Ateneum Butiken

Gläd dig själv eller en vän: du kan köpa museets publikationer, affischer, postkort, presentartiklar och annat trevligt i Ateneum Butiken på museets bottenvåning.
Butikens telefonnummer är 0294 500 434.

Ateneum Butiken på nätet
ATENEUM BISTRO

Ateneum Bistro bjuder på klassiska finska bistrorätter med en modern twist. Lunch från tisdag till fredag kl. 11–14. Kaféet har dessutom ett kafésortiment.

Läs mer om Ateneum Bistro