Klassiker på turné 2017

Helene Schjerfbeck: Konvalescenten, 1888

Helene Schjerfbeck: Konvalescenten, 1888. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen

RUFSIGT HÅR?

Mottagandet av Konvalescenten var något motstridigt i Finland. Å ena sidan tilltalade målningen, och det tekniska utförandet fick beröm, men å andra sidan tyckte många kritiker att flickan med det rufsiga håret var alltför realistiskt framställd.

Målningen ansågs vara mycket modern. Finska Konstföreningen beslöt köpa den till priset av 800 mark redan samma år den blev färdig 1888. Samma år ställdes målningen också ut i den nyöppnade Ateneumbyggnaden.

DEN LILLA SKOLFLICKAN

Schjerfbecks Konvalescenten, som är målat med livfulla penseldrag, är troligen gjort i Adrian Stokes ateljé. Modellen var en livlig flicka på cirka sex år som läraren blev irriterad på och därför gärna gav ledigt för att sitta modell för konstnärerna.

LIVET SEGRAR

Ett sjukt barn var ett ofta återkommande tema i konsten. Helene Schjerfbecks verk talar framför allt om tillfrisknandet efter en sjukdom och återvändande livskraft. När man efter en sjukdom eller en lång vinter gläds över att det värsta är överståndet börjar man tro på återhämtning, på sommaren – och på en framtid.

Helene Schjerfbecks säkra och flyende penseldrag har återgett en stund av tidig vår på ett mästerligt sätt. Vi är här och nu. Barnet, som är inlindat i ett vitt lakan, håller en späd kvist i sina händer.

Konvalescenten hör till Finlands mest älskade verk – vad berättar det för oss, för dig?

Čájáhusa deavsttat davvisámegillii (PDF 458kB)

Helene Schjerfbeck, 1881–1882. Kuva: Charles Riis & Co. Museoviraston kuvakokoelmat

Helene Schjerfbeck, 1881–1882. Bild: Charles Riis & Co. Museiverkets bildsamling

HELENE SCHJERFBECK 1862–1946

Helene Schjerfbecks konstnärskarriär var ovanligt lång och produktiv. Hon inledde sina konststudier som 11-åring och hann före sin levnads slut vid 83 års ålder måla över ettusen verk. Konstnärsbanan sträckte sig från 1870-talets historiemåleri ända till 1940-talets modernistiska strömningar.

Helene Schjerfbeck: Kaksi naisprofiilia (etualalla Marianne Preindlsberger), 1881. Kansallisgalleria / Ateneumin taidemuseo, kok. Wuorio. Kuva: Kansallisgalleria / Hannu Aaltonen

Helene Schjerfbeck: Två kvinnoprofiler (Marianne Preindlsberger i förgrunden), 1881. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, saml. Wuorio. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen

KONSTNÄRSVÄNSKAP

Konstnärer som under slutet av 1800-talet arbetade i Paris reste till sommaren bort från den heta storstaden. I juli 1887 reste den då 25-åriga Helene Schjerfbeck från Paris till Cornwall i England. Konstnärsparet Adrian Stokes och Marianne Preindlsberger hade bett henne komma till den aktiva konstnärskolonin som hade bildats i staden St. Ives på Atlantkusten. Schjerfbeck stannade kvar i trakten över vintern.

Helene Schjerfbeck: St. Ives, ajoittamaton. Kansallisgalleria / Ateneumin taidemuseo, kok. Walli. Kuva: Kansallisgalleria / Hannu Aaltonen

Helene Schjerfbeck: St. Ives, odaterad. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, saml. Walli. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen

LJUSET I ST. IVES

Cornwall och St. Ives var en upplevelse för Schjerfbeck. Där fanns ”tusentals motiv att måla”. I sina brev berättade Schjerfbeck om det blå havet, Atlantens mjuka ljus, det förtorkade gräset och de praktfulla solnedgångarna. Också andra konstnärer har talat om det speciella ljuset i St. Ives, bland annat författaren Virginia Woolf. Det är ljuset som ger atmosfär åt verket som Helene Schjerfbeck började måla på vårvintern 1888.

Helene Schjerfbeck: Toipilas (litografia), 1938–1939. Kansallisgalleria / Ateneumin taidemuseo, kok. Antell. Kuva: Kansallisgalleria / Hannu Pakarinen

Helene Schjerfbeck, Konvalescenten, litografi, 1938–1939. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, saml. Antell. Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen

NYA TOLKNINGAR

Helene Schjerfbeck återgick mycket senare till Konvalescentmotivet. Det var svårt att få modeller, och Schjerfbecks manager rekommenderade att hon skulle återgå till tidigare motiv – med en ny teknik. Schjerfbeck lärde sig litografi vid 75 års ålder. Med den tekniken gjorde hon flera tolkningar av Konvalescenten – ett halvt sekel efter att den första hade blivit färdig.

FÖRSTA GRÖNSKAN I PARIS

När verket ställdes ut i Salongen i Paris våren 1888 hade det titeln Première verdure, Första grönskan. Målningen fick beröm i Frankrike. Följande år visades den på världsutställningen i Paris där den premierades med bronsmedalj.

Historier inom finsk konst – klassikerna i nytt ljus

Helene Schjerfbeck – Konvalescenten
Kortfilm (5’50”)

Tips för skolor och grupper

  • Bilden av Konvalescenten kan genom Creative Commons CC0-licens fritt användas av vem som helst. Bilden kan fås också i storbildsformat och kan laddas ner från Nationalgalleriets Flickr-konto.

Konvalescenten med finskt och internationellt tecken

Reissuvihko

Kaskea monelta kantilta

Jyväskylän taidemuseo

Eero Järnefeltin Kaski / Raatajat rahanalaiset (1893) on esillä Jyväskylän taidemuseo Holvissa 31.10.–10.12.2017. Museossa on lisäksi meneillään suuri videonäyttely Oi maamme!, jossa Ylen vanhoista arkistomateriaaleista on leikkaa ja liimaa -tekniikalla muodostettu tämän päivän videotaidetta. Näyttelyt toimivat keskenään hyvin ja kantavaksi teemaksi nousee työnteko. Lue, miten teosta käsitellään Jyväskylässä koululaisryhmien kanssa!

Läs mera
Taidetestaajat loihtivat Kaskesta leffajulisteita Joensuussa

Joensuun taidemuseo Onni

Eero Järnefeltin Raatajat rahanalaiset / Kaski (1893) saapui kiertueellaan Joensuun taidemuseo Onniin 19. syyskuuta. Teosvierailu osui poikkeuksellisen hyvään koloon, sillä sitä ehti ihastella myös osa kasiluokkalaisista Taidetestaajista!

Läs mera
Toipilaan yksityiskohdat kiinnittivät huomion Raumalla

Rauman taidemuseo

”Yhden teoksen näyttelystä tuli hitti”, kirjoitti sanomalehti Satakunnan Kansa 21. syyskuuta 2017. Rauman taidemuseossa Helene Schjerfbeckin Toipilas (1888) oli esillä vajaat kolme viikkoa Eino Valtosen kokoelmaan kuuluvien aikalaistensa, muun muassa Elin Danielson-Gambogin, Albert Edelfeltin ja Pekka Halosen teosten kanssa.

Läs mera

Instagram

Öppettider

ti, fre 10–18
ons, to 10–20
lö, sö 10–17
må stängt

Biljettförsäljningen upphör 30 minuter före museet stängs.

SÄRSKILDA TIDER

Inträdesavgifter

Normal avgift 15 €
Nedsatt avgift 13 €
Under 18 år gratis
Med S-Förmånskortet 14 €

Biljettförsäljningen upphör 30 minuter före museet stängs.

Nedsatta avgifter och betalning
Kontaktuppgifter

Kaivokatu 2, 00100 Helsinki 0294 500 401 ainfo@ateneum.fi

Tillgänglighet

Våra dörrar ska stå öppna för så många som möjligt.

Tillgänglighet
Fråga om beställda guidningar

mån-fre kl. 9-15 +358 294 500 500

Ateneum Butiken

Gläd dig själv eller en vän: du kan köpa museets publikationer, affischer, postkort, presentartiklar och annat trevligt i Ateneum Butiken på museets bottenvåning.
Butikens telefonnummer är 0294 500 434.

Ateneum Butiken på nätet
ATENEUM BISTRO

Ateneum Bistro bjuder på klassiska finska bistrorätter med en modern twist. Lunch från tisdag till fredag kl. 11–14. Kaféet har dessutom ett kafésortiment.

Läs mer om Ateneum Bistro